Pippi på fåglar

Det blev inget dopp i det blå. Det blev så mycket mer! Gårdagen var resans hittills bästa och äntligen infriades våra höga förväntningar på Nya Zeeland.

Längst ut på Otago Peninsula finns det albatross. Det är det enda platsen i världen varifrån man kan se denna bamsefågel från fastlandet. Eftersom vår dotter är tokig i fåglar så var det självklart med ett besök där. Vi hade en halvtimmes expressguidning och vilka trettio minuter det var! Dessa segelflygare med tre meter mellan vingspetsarna cirkulerade kring oss gång på gång. De flög nära. De var helt underbara, majestätiska och verkligen stora. Liv är en liten fis i jämförelse.

Just denna albatrossen var det inte så mycket fart på, men kolla så stor!

Sen såg vi säl, pingvin och mängder av fåglar och vi såg solen stråla över den makalöst vackra halvön. Om några scener ur Lord of the Rings har spelats in på Otago, så är det säkerligen scenerna från Frodos allra våtaste drömmar om The Shire… Mulliga, knallgröna berg, får som betar, gnistrande hav och orörda, vita stränder. Det var på en sådan strand vi avslutade dagen. Sandfly Beach… Där ligger sjölejonen och latar sig i eftermiddagssolen. Där slår långa, turkosa vågor in över stranden utan uppehåll. Där är det är så sagolikt vackert att det är omöjligt att begripa att man nästan är helt ensam.

Nu ska jag inte skriva mer utan låta fotona från Otago Peninsula tala för sig själv.

Liv sover, vi beundrar utsikten.

Nere på klipporna finns det säl!

Sandfly beach.

Sjölejonhanne som gottar sig i solen.

Så mycket Nya Zeeland det bara kan bli. Får, hav och grönska.