Halleluja för Laureen

I söndags gjorde vi resans första dyk. Det var ett vrakdyk dessutom, vilket var första gången i mitt liv. Eftersom bebisar inte är särskilt lämpligt sällskap på en dykbåt så hade vi ordnat barnvakt till Liv. Det var jätteläskigt innan hon kom. Såklart hade vi pratats vid på telefon och hon lät trevlig och äldre, vilket var betryggande. Dessutom hade hon utbildning i första hjälpen och en slags licens som man måste ha här för att få jobba med barn, så på pappret verkade allt bra. Ändå så vet man ju inte riktigt… Min värsta föreställning var av någon anledning att barnvakten Laureen skulle dyka upp med långt, långt, stripigt, smutsigt grått hår. (Snacka om att döma efter det yttre, fy på mig.)

Klockan sju på morgonen kom så Laureen och hon uppfyllde alla mina barnvaktsdrömmar. En lagom rund kvinna med kort, välkammad frisyr, snälla ögon och uppenbart mycket förtjust i barn. Dessutom var hon mycket religiös och hade volontärarbetat för kyrkan på flera kontinenter med att bygga skolor. Bättre meritlista hade vi inte kunnat önska oss! Trygga och lyckliga kunde vi efter en stund lämna Liv med Laureen, även om det kändes skumt att bara vara två i bilen för första gången på väldigt länge.

Morgonen var som sagt tidig och väldigt vacker. Nere vid stranden låg havet nästan blankt, solen strålade och det var redan varmt. Efter att ha inväntat några försenade och svettluktande fransmän kunde vi ge oss ut med båten och så småningom var vi på väg ner i det blå. Vår divemaster var sur som en citron och simmade i rasande fart in och ut och in och ut ur det sjunkna skeppet. Trots det hade Magnus och jag en riktigt fin förmiddag med två bra dyk på vraket. På toppen av det var Liv glad när vi kom hem. Hon hade lekt, sovit, varit på stranden och ätit mängder med riskakor. Lättade och med saltstyvt hår vinkade vi adjö till Laureen och det var på vippen att jag ropade ”Gud välsigne dig!” efter henne. 

Laureen hade till och med en nystruken blus med sitt namn inbroderat, det kallar jag seriös barnvaktsbusiness.

Helt redo för ett dopp djupt ner i det blå.